Nedanstående text är ur FaluKuriren (?) när vet man inte heller - men Gunvor Olars jobbade på FK från mitten av 1970 till ??? 2008 var hon i varje fall pensionär.
Det finns fler av hennes artiklar om Fu under andra flikar t ex Lis Maria.

När detta än är skrivet - stämmer mycket än idag. . . . förutom dammen.

Byn har vaknat upp antalsmässigt de senaste åren.
Vi har själva bidragit med befolkningsökning i byn 2008.
Vi TROR att byn har ca 60-talet innevånare idag.

Fu - Inkörsporten till Mora

Fu, ett bynamn som inte klingar men som förtjänar att läggas märke till. Byn utgör inkörsporten till hela stora Mora för söderifrån kommande vägfarare. Endast ett trettiotal invånare håller liv i byn, som faktiskt alltmer vaknar till liv.

Låt oss titta litet bakåt i tiden. Till någonstans under 1950-talet då allting i byn var så annorlunda. Den livligt trafikerade järnvägen som går förbi byn var en av livsnerverna och tågen stannade vid Fu station. Postadressen till byfolket var Fu och inget annat. Den gemensamma postlådan fanns då på kvarnvägen och dit var det folkvandring då postbudet lämnat av brev och tidningar. Kvarnen var i gång och ända in på 1970-talet gick det för sig att mala grismjöl och gröpe och sådant som behövdes i gårdarna.

Ljuset släcktes

Folket i byn fick efterhand uppleva hur ljuset släcktes för gott i stugorna. Befolkningssiffrorna sjönk alltmer. Fu-Helmer sålde båtmotorer och för båtentusiaster runt Siljan var Fu en välkänd ort. Helmer lade ner sin verksamhet då hälsan svek och därmed upphörde den trafik som tog av vid Fuån och vek ner i furuskogen till Helmer. I stugorna slöjdades det fortfarande, korgar och träsniderier gjordes så gott som i varje hus.

Sågen höll igång och gör det fortfarande med ökad livskraft och sysselsätter ett 10-tal personer. Och folk har alltmera börjat intressera sig för Fu som bosättningsort. Det finns hus att köpa som är beboeliga och det finns omgivningar att leva i och trivas med.

Just nu är Fu klädd i den vackraste vinterskrud. Fuån och Tjärnbackens sprudlande liv har lugnat ner sina ystra strömmar och förenats i vintersömn under Fudammens istäcke.

Nerom riksvägen skummar åter isiga strömmar. Kvarnens frostiga fönster väcker nostalgiska tankar hos de som färdas förbi. Byggnaden är ännu i skick som går att göra något av, men vad och hur vet ingen. Det är flera ägare till byggnaden. Kvarnstugan på andra sidan om byvägen är dock bebodd.

Jultrafiken som ”forsar” norrut och vintersportarna som drar upp till fjällvärlden ser inte så värst mycket av byn. Den som klokt nog tar sig en rast i Fu, speciellt sommartid, den har med sig ett skönhetsintryck under fortsatt resa.

Just nu, när Fu är skrudat i vintersnö, ger byn ett intryck av att vara en liten bit av världen där endast julfrid råder. I Fuån blandas strömmarna alltmer med isbitar i åfåran ner till Siljan.

GUNVOR OLARS

LIMERICK

När en vindögd beväring från Fu

skulle fria, då svarade ju

hon som stod näst intill,

så vår basse blev vill,

och så fick han fel flicka till fru!

Med hjärtliga hälsningar från Sven Löf, född och uppvuxen på Born i Orsa, numera boende tillsammans med min kära hustru Gun i Stocksund.

Han är också korsordsförfattare och bor granne med Louises mamma "som även är min mycket duktiga, söta, rara och uppskattade bridgepartner"